Det är officiellt

Nu kan jag med stolthet säga att jag är kriminolog. Den 5:e juni var det dags för examensceremonin som gick utmärkt.

Vad händer nu då?

Jag har heltidsjobb över sommaren på Kriminalvården i Ystad. Det är där jag började jobba i april förra året och där jag har jobbat i perioder sedan dess. Jag hade hoppats på en tillsvidareanställning (eller heltidsarbete året ut) i Ystad men eftersom anstalten i Kirseberg stänger tillfälligt för renovering kommer alla deras anställda att omplaceras runtom i Skåne. De har förtur till alla arbeten inom Kriminalvården och därmed hamnar vi vanliga dödliga utanför. Olyckligt för mig att det händer nu, men tur för dem att med omplaceringar. Jag söker alltså jobb för fullt. Tjänster som jag har sökt hittills har varit inom offentliga sektorn och för den största delen inneburit utredningsarbete. Som backup har jag sökt till masterprogrammet i kriminologi.

Tills jag vet vad som händer med mig efter sommaren tänker jag njuta av mina lediga dagar samt göra mitt bästa i Ystad. Jag är trots allt kriminolog och glad.

Sevärt!

”Professor David P. Farrington från Cambridge University fick Stockholmspriset i kriminologi 2013 för sin forskning om hur man ska rädda barn från att hamna i kriminalitet. Han undersöker hur olika samhällsfaktorer påverkar barnet och hur samhället kan verka förebyggande. Från The Stockholm Criminology Symposium, inspelat i juni 2013. Arrangör: Brottsförebyggande rådet.”

http://www.ur.se/Produkter/178925-UR-Samtiden-Att-forebygga-brott-Radda-barnen-fran-ett-liv-i-kriminalitet 

 

 

Inte hela sanningen

Källa: http://www.expressen.se/nyheter/25-aring-behandlad-som-fangarna-pa-guantanamo/

ISOLERAD. Här på Hällbyanstalten i Kvicksund utanför Eskilstuna har 25-åringen burit handbojor fästade i ett fängsel runt midjan. Foto: JOAKIM SERRANDER

I januari 2009 började denna och andra bilder cirkulera runt i media och väcka starka reaktioner bland befolkningen. Behandlingen av den intagna jämfördes med behandlingen av fångarna i Guantanamo. Expressen skrev t.ex. följande:

”25-åringen hölls isolerad på sex kvadratmeter i väntan på utvisning. I cellen bar han, likt fångarna i terrorfängelset på Guantánamobasen, handbojor fästa i ett fängsel runt midjan. När han skulle köras till sitt hemlands ambassad trädde fångvaktarna ett örngott över mannens huvud.”

Till en början blev jag chockad över nyheten. Behandlas intagna i svenska fängelser på det här förnedrande sättet? Anklagelserna var så pass allvarliga att de ledde till en utredning ledd av justitieombudsmannen Cecilia Nordenfelt som tog den 28:e januari initiativet till utredningen. Utredningen innehåller sakförhållanden som kriminalvården Hällby har fått redogöra för, bestämmelser i författningen samt JO:s prövning och bedömning.

I fråga om sakförhållanden föreligger inga oklarheter; den intagne har fått ha på sig vuxenblöja, belagts med midjefängsel och fått en örngott över huvudet vid transporten till avvisningsplatsen. 25-åringen hade under sin vistelse agerat våldsamt mot personal, uppträtt sexuellt olämpligt mot kvinnliga vårdare genom att bland annat onanera samt smetat sin egen avföring på sig själv och cellen väggar. Användningen av fängsel motiveras med syftet att begränsa hans möjligheter till våld mot personal. Det ledde också till att personalen inte behövde använda omfattande våld varje gång de skulle komma i kontakt med honom. Blöjan användes eftersom han vägrade gå på toaletten för att uträtta sina behov. Örngottet användes slutligen vid transporten  på grund av den intagnes konstanta spottande på personalen.

Trots att handlandet var motiverat fick kriminalvården kritik från JO.  ”Enligt min mening förtjänar Kriminalvården allvarlig kritik för att det i den aktuella situationen saknades utrustning av annat och bättre slag som hade skyddat personalen utan att begränsa J.M.N:s syn, hörsel och orienteringsförmåga. Däremot anser jag inte att den personal som agerade vid tillfället i fråga bör kritiseras.” Kriminalvården får alltså använda utrustning som är avsedd för att hindra intagen från att t.ex. spotta mot personal, men utrustningen får ej begränsa den intagnes syn, hörsel och orienteringsförmåga vilket örngott gör. Hade de använt en avsedd spotthuva hade de inte fått kritik för denna del. Det är emellertid inte den enskilde kriminalvårdarens ansvar att se till att komplett utrustning finns. Ansvaret ligger på cheferna eller andra utnämnda personer på anstalten/häktet.

När jag läser utredningen får jag förståelse för kriminalvårdens agerande. Dessutom har de handlat i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Den informationen framkommer inte i medias bild av händelsen, vilket inte är unikt i sig. Många gånger skapas åsikter bland allmänheten som bygger endast på en begränsad del av sanningen.

Artikeln i sin helhet hittar ni här:   http://www.expressen.se/nyheter/25-aring-behandlad-som-fangarna-pa-guantanamo/

Jo-utredningen i sin helhet hittar ni här: JO-hällby

En av kriminologins släktingar

Rättspsykologi är en nära släkting till kriminologin. Med enkla ord kan rättspsykologin definieras som ”psykologi i rättsväsendet”. Men vad innebär det då? det innebär att forska fram och omsätta psykologiska kunskaper inom rättsväsendet.

Det finn två inriktningar inom rättspsykologin:

1-     Den första inriktningen handlar om människorna som är av relevans för rättsväsendet. Permanenta aktörer är t.ex. åklagare och poliser, medan tillfälliga aktörer är sådana som kommer på kortvariga besök som t.ex. vittnen. Forskningen inom denna inriktning fokuserar på dessa aktörers effekter på rättssystemet, samt rättssystemets effekter på aktörerna.

2-     Användningen av psykologiska kunskaper i rättsliga sammanhang är fokusområdet för den andra inriktningen. Den kallas även för tillämpad psykologi och syftar till att omsätta kunskapen i praktiska sammanhang som t.ex. inom kriminalvården.

Områden som rättspsykologi behandlar bland annat vittnespsykologi, gärningsmannaprofilering, utredningspsykologi och förhörsmetoder. Studier som kan överlappa varandra är lögnens psykologi och falska erkännanden. Rättspsykologi är alltså ett paraplybegrepp som rymmer flera underområden som är mål för forskning, men som också praktiseras i det dagliga arbetet inom rättsväsendet.

Ungdomstjänst

Ungdomstjänsten är den juridiska påföljden som motsvarar samhällstjänsten men som döms för ungdomar i åldrarna 15-21 år. Samhällstjänsten innebär oavlönat arbete ett visst antal timmar. I likhet med det får ungdomarna som blir dömda till ungdomstjänst arbeta utan betalt i kombination med samtal. Socialtjänsten hanterar dessa ungdomar och ansvarar även för samtalsdelen. Samtalen ska handla om kriminalitet och motivation men också om övriga problem/utmaningar/resurser i ungdomens liv.

För att kunna utföra ungdomstjänsten krävs ett negativt drogtest. Det innebär att alla får lämna urinprov innan de kommer ut till arbetsplatsen. Nykterhet under arbetstid är också ett krav, vilket är normalt av arbetsgivaren att begära av sina medarbetare. Alla som är yrkesverksamma förstår att droger och alkohol hör inte hemma på arbetsplatsen. Är det omöjligt att genomföra ungdomstjänsten eller om ungdomen missköter sig genom upprepad frånvaro eller annat olämpligt uppträdande på arbetsplatsen, får socialtjänsten återkoppla till åklagaren som i sin tur får överväga en ny påföljd.

I Malmö sköts ungdomstjänsten av socialsekreterare på Plattform Malmö. Dessa samarbetar med socialtjänsten på de olika stadområdena. Ett omfattande samarbete kring ungdomar finns mellan flera myndigheter i Malmö. Det mest framträdande är SSP-nätverket där skolan jobbar tillsammans med socialtjänst och polisen för att minska ungas kriminalitet och missbruk. Ett initiativ som jag anser är framgångsrikt och borde bli modell för samarbetet i flera av landets kommuner.

Vad är kriminologi?

Jag får ofta frågor som ”Vad är kriminologi?”, ”Finns det kriminologer?”, ”Vad jobbar man med?”, ”Är det som CSI?” osv.

Den korta definitionen är att kriminologi är läran om kriminalitet. Den långa förklaringen är att kriminologin är den samhällsvetenskapliga disciplinen som studerar:

– Kriminellt beteende och orsakerna bakom det.

– Utvecklingsvägar för kriminalitet.

– Normbrytande beteende och dess betydelse för en kriminell livsstil.

– Lagarnas tillkomst, tillämpning och samhällspåverkan.

– Sociala och rättsliga normer.

– Preventivt arbete och dess för- och nackdelar.

– Samhällets reaktioner på brott.

– Kriminalpolitik, kriminalisering och avkriminalisering av handlingar och fenomen.

– Påföljdssystemets effektivitet. 

– Viktimologi.

Jag kan skriva fler punkter om vad kriminologin innebär, men gemensamt för alla är att de har fokus på samhälleliga fenomen, sociala konstruktioner av brott samt teorier bakom kriminellt beteende och brottsprevention.

Så ja, kriminologer finns. Landets mest kända kriminologer är Leif GW Persson och Jerzy Sarnecki. Varken de två eller andra kriminologer har CSI-liknande arbetsuppgifter. Att säkra fingeravtryck, analysera dna och övrig bevissäkring är kriminaltekniskt arbete. I Sverige ansvarar Statens kriminaltekniska laboratorium-SKL för analyser av det slaget, medan kriminologer är intresserade av att analysera mänskligt beteende och sociala sammanhang.

Var kan kriminologer få jobb? Inom polisen finns många jobb då efterfrågan på civilutredare ökar. Kartläggning av brottslighet inom ett område är ett annat alternativ. Inom kommunal verksamhet kan man jobba med brottsförebyggande projekt, ta fram utbildningsmaterial till myndigheter eller arbeta trygghetsskapande åtgärder. Programverksamheten inom kriminalvården är en annan stor arena för kriminologer. Också att jobba som kriminalvårdare eller andra befattningar inom kriminalvården är möjligt.

En av mina kurskamrater som också praktiserar den terminen har sin praktik på socialdepartementet där hon får jobba med barnkonventionen och statens åtgärder mot bl.a barnpornografi. En annan kursare har fått praktik på en konsultfirma inom säkerhet där de utbildar andra företag i att skydda sin verksamhet, hantera hot och kriser osv. Kursaren fått i uppgift att utveckla strategier mot varumärkesintrång. Stiftelsen Tryggare Sverige har också fått en kriminologkandidat som gör en undersökning av anhörigstöd till våldsdödade.

Jag nämner några av mina kursares praktikplatser och uppgifter för att visa på konkreta arbetsplatser samt konkreta arbetsuppgifter. Det är också bra att känna till att kriminologyrket  kan innebära allt ifrån direkt kontakt med människor, pappersarbete i form av utredningar och kartläggningar, framtagning av material och utbildningar eller samverkan mellan myndigheter och organisationer. Det är det individuella intresset som styr valet av fokusområdet och därmed arbetsplatsen.

 

Gärningsmän med allvarlig psykisk störning

Det finns i svensk författning omfattande reglering gällande lagöverträdare med psykisk störning. Men innan jag går in på lagstiftningen ska jag ge en kort definition av begreppet allvarlig psykisk störning.

Allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp som omfattar sociala, medicinska och psykologiska aspekter som ska underlätta för domstolen att fatta ett beslut i ett mål.

Socialstyrelsens definition av allvarlig psykisk störning omfattar fyra sjukdomstillstånd:

  • Psykos (tillstånd med störd verklighets uppfattning tillsammans med förvirring, tankestörning, hallucinationer eller vanföreställningar).
  • Svåra personlighetsstörningar med impulsgenombrott.
  • Svåra psykiska störningar med starkt tvångsmässigt beteende.
  • Svåra depressioner med självmordsrisk.

Depressioner verkar inte passa in i bilden och många av oss associerar dessa med nedstämdhet och ångest. En depression kan dock utvecklas till ett tillstånd av apati, självmordsförsök eller skapa kaos där ingenting betyder något.

Domstolen är den myndighet som beslutar om rättspsykiatriska undersökningen i samband med en domstolsförhandling. Påföljden ska då inte stanna vid böter (31:3§BrB). Rättsmedicinalverket ansvarar för den rättspsykiatriska undersökningen och utlåtandet.  Om det visar sig att gärningsmannen lider av en allvarlig psykisk störning får denne ej dömas till fängelse. Fängelseförbudet finns i 30:6§ BrB (med undantag). Istället blir man dömd till rättspsykiatrisk vård.

För den rättspsykiatriska vården ska bli aktuell krävs några kriterier:

  • Gärningsmannen har saknat förmågan att inse handlingens konsekvenser (saknar uppsåt)
  • Gärningsmannen har lidit av en allvarlig psykisk störning under tidpunkten för handlingen
  • Förvirringstillståndet ska inte vara självförvållat (t.ex. psykos pga. droger eller medvetet låtit bli att ta sin medicin)
  • Det föreligger ett vårdbehov

Hur blir det då när gärningsmannen uppfyller alla kriterierna men inte det sista; vårdbehovet? Det finns några undantag från fängelseförbudet då en person med psykisk störning ändå kan dömas till fängelsestraff. Men är det rätt av domstolen att straffa någon som inte haft insikt i det denne gjort? Är det rätt av samhället, oss, att döma människor som ej kunnat styra över sina handlingar?

Min nya arbetsgivare

Efter sju veckor som kriminalvårdare på anstalten och häktet Ystad är det dags att skriva om kriminalvården som arbetsgivare och myndighet. Det finns oändligt mycket information att skriva om KV men jag tar det jag anser är mest intressant. Den som vill läsa mer kan gå in på hemsidan http://www.kriminalvarden.se/

Bildkälla: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kriminalv%C3%A5rden_vapen.svg

Kriminalvårdens heraldiska vapen, som ni ser ovan består av en silvernyckel som låser in det gamla livet, och en guldnyckel som låser upp för ett nytt liv. De tre taggarna på nycklarna symboliserar kv:s tre huvudgrenar; häkte, anstalt och frivård. Skölden och kronan representerar Sverige och det svenska rättsväsendet.
Det kan sägas en del om KV:s devis ”Bättre ut” som står för vår vision men det viktigaste budskapet är att vi ska åstadkomma en positiv skillnad för våra klienter. Vi ska jobba klientnära, professionellt, rättssäkert och pålitligt.
KV:s arbete styrs av en mängd lagar, förordningar och föreskrifter. De mest centrala för det dagliga arbetet är:

 

Fängelselagen
Häkteslagen
Förvaltningslagen
Offentlighets- och sekretesslagen
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS)
Förordningen om verkställighet av frivårdspåföljder

 

Dessa finns att läsa i lagböcker eller på olika lagrum på nätet. En bra sida är https://lagen.nu/ . Riksdagens hemsida går också bra att använda, men där krävs det att man kan SFS-numret till den eftersökta lagen.
Som sagt finns det mycket mer på hemsidan att läsa. Jag kommer kontinuerligt att uppdatera med intressanta nyheter från kriminalvården.