Gärningsmän med allvarlig psykisk störning

Det finns i svensk författning omfattande reglering gällande lagöverträdare med psykisk störning. Men innan jag går in på lagstiftningen ska jag ge en kort definition av begreppet allvarlig psykisk störning.

Allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp som omfattar sociala, medicinska och psykologiska aspekter som ska underlätta för domstolen att fatta ett beslut i ett mål.

Socialstyrelsens definition av allvarlig psykisk störning omfattar fyra sjukdomstillstånd:

  • Psykos (tillstånd med störd verklighets uppfattning tillsammans med förvirring, tankestörning, hallucinationer eller vanföreställningar).
  • Svåra personlighetsstörningar med impulsgenombrott.
  • Svåra psykiska störningar med starkt tvångsmässigt beteende.
  • Svåra depressioner med självmordsrisk.

Depressioner verkar inte passa in i bilden och många av oss associerar dessa med nedstämdhet och ångest. En depression kan dock utvecklas till ett tillstånd av apati, självmordsförsök eller skapa kaos där ingenting betyder något.

Domstolen är den myndighet som beslutar om rättspsykiatriska undersökningen i samband med en domstolsförhandling. Påföljden ska då inte stanna vid böter (31:3§BrB). Rättsmedicinalverket ansvarar för den rättspsykiatriska undersökningen och utlåtandet.  Om det visar sig att gärningsmannen lider av en allvarlig psykisk störning får denne ej dömas till fängelse. Fängelseförbudet finns i 30:6§ BrB (med undantag). Istället blir man dömd till rättspsykiatrisk vård.

För den rättspsykiatriska vården ska bli aktuell krävs några kriterier:

  • Gärningsmannen har saknat förmågan att inse handlingens konsekvenser (saknar uppsåt)
  • Gärningsmannen har lidit av en allvarlig psykisk störning under tidpunkten för handlingen
  • Förvirringstillståndet ska inte vara självförvållat (t.ex. psykos pga. droger eller medvetet låtit bli att ta sin medicin)
  • Det föreligger ett vårdbehov

Hur blir det då när gärningsmannen uppfyller alla kriterierna men inte det sista; vårdbehovet? Det finns några undantag från fängelseförbudet då en person med psykisk störning ändå kan dömas till fängelsestraff. Men är det rätt av domstolen att straffa någon som inte haft insikt i det denne gjort? Är det rätt av samhället, oss, att döma människor som ej kunnat styra över sina handlingar?