Investigative Interviewing; A Therapeutic Jurisprudential approach

Att ta bli klar med studierna och ta examen har inte kunnat hålla mig borta ifrån universitetsvärlden. När Kriminologernas Universitetsförening kom ut med innehållet för terminens första gästföreläsning var jag snabb att boka upp den 16:e oktober. Föreläsningen gick under rubriken: Investigative Interviewing; A Therapeutic Jurisprudential approach.

Gästföreläsaren Kent Madsen var på plats och föreläste om förhörsteknik och dess betydelse för den förhördes välbefinnande. Kent Madsen forskar och föreläser om förhörs- och intervjuteknik. Han har tidigare jobbat som utredare hos polisen. Alexandrafallet har varit ett av de stora fallen han har varit involverad i utredningen av. En del av föreläsningen kom att kretsa kring Alexandra-utredningen men det är delen med förhörstekniker som jag tänkte skriva om idag.

Investigative Interviewing; A Therapeutic Jurisprudential approach

 

Med Therapeutic Jurisprudence (terapeutisk juridik/rättsvetenskap) menas att alla juridiska processer som berör människor ska ske med hänsyn till de inblandades välbefinnande. En sådan process är förhör. Det kan röra sig om vittnesförhör, förhör av den misstänkte eller brottsdrabbade m.fl. Tanken att gynna individerna har sitt ursprung i den s.k. mental law som fokuserar på faktorer utöver de juridiska. Sådana faktorer är t.ex. inblandade individer utan rättslig funktion.

Beträffande förhörstekniker redogjorde Madsen för två stilar; den dominanta samt den humanitära.

Dominant förhörsteknik:  präglas som namnet antyder av dominans från förhörsledarens sida. Utmärkande för stilen är också avsaknade av KASAM (Känsla Av Sammanhang).

Humanitär förhörsteknik: den präglas av hög grad av KASAM som skapar förtroende mellan förhörd och förhörsledare.

Madsens erfarenhet är att den senare förhörsstilen genererar fler erkännanden (ej falska). Forskningen har även visat att humanitära förhör hjälper den förhörde att minnas bättre och återge detaljrik information. Anledningen, tror forskarna, beror på att KASAM som skapas under det humanitära förhöret motverkar negativa känslor och upplevelser som t.ex. ångest. Istället för att brottas med att hantera ångesten som kan uppstå under det dominanta förhöret, kan individen fokusera på att minnas under det humanitära förhöret. Det är svårt att ta fram djupare komparativ forskning mellan den dominanta och humanitära metoden av etiska skäl.

Madsen talar om att han har använt sig av den humanitära förhörstekniken som utredare, men han kan inte tala för alla svenska poliser. Hans önskan är att forskningsrönen ska nå alla poliser, i synnerhet utredare, för att tillförsäkra utredningarna bl. a. korrekta vittnesupplysningar.