Jag vill också se en sådan rapport

Svt Nyheter skriver 15 januari 2017 om SD:s krav om en undersökning som visar statistik över brott och ursprung. Kravet är riktat till Brå som ställer sig kritiska till en sådan undersökning och menar att rapporten från 2005 fortfarande är aktuell. Rapporten visade då att det var dubbelt så vanligt att utrikesfödda blir misstänkta för brott jämfört med inrikesfödda. Jag har själv inte läst rapporten, men vill uppmärksamma att det är just misstanke om brott just denna slutsats gäller vilket inte säger mycket om den faktiska brottsligheten. Man kan också fråga sig om det finns strukturer i samhället och inom poliskåren som gör att utrikesfödda oftare blir misstänkta för brott. Men det är en annan fråga som jag kan ta upp en annan gång. Idag tänkte jag skriva om hur jag ser på en rapport som visar dömda brottslingars ursprung.

Jag anser inte att det finns genetiska belägg för kriminalitet. Jag anser inte heller att födelselandet styr enskilda individers val eller benägenhet att begå brott. Däremot anser jag att socioekonomisk utsatthet, utanförskap och psykisk ohälsa är några faktorer som kan leda till kriminalitet. Det är inte sällan att invandrade individer – om det är till Sverige eller till ett annat land – lever under sådana pressade levnadsförhållanden. Personer som lämnar familj, vänner, egendom, utbildning och jobb bakom sig och kommer till något främmande har det inte lätt. Barn som inte förstår varför de måste flytta har det inte lätt. Ungdomar som plötsligt befinner sig i en trång lägenhet utan vänner, utan förutsättningar att skaffa nya vänner och utan ens ett språk att kommunicera med har det inte lätt. Och människor som inte har det lätt, som inte mår bra, kan göra fel val. Ungdomar som inte kan kommunicera med ord, väljer att kommunicera med handlingar som inte alltid är konstruktiva.

Brå kan göra en ny undersökning som visar siffror. Sedan kommer analysstadiet och man kan dra slutsatsen att kriminalitet har ett samband med ursprung och därför begås det fler/färre brott av utlandsfödda. Man kan också se helhetsbilden och dra slutsatsen att flera faktorer samspelar och gör att en individ begår brott. Det finns sällan en enda förklaring till brottslighet. Undersökningens resultat kan alltså användas på ett destruktivt eller ett konstruktivt sätt. Det kan användas för att mata främlingsfientligheten i samhället, eller för att identifiera riskgrupperna och vidta förebyggande åtgärder tidigt. Det är det senare alternativet jag hoppas på. Jag kan se kommuner, myndigheter eller föreningar använda sig av resultatet när de söker anslag för sina brottsförebyggande projekt.