Jag vill också se en sådan rapport

Svt Nyheter skriver 15 januari 2017 om SD:s krav om en undersökning som visar statistik över brott och ursprung. Kravet är riktat till Brå som ställer sig kritiska till en sådan undersökning och menar att rapporten från 2005 fortfarande är aktuell. Rapporten visade då att det var dubbelt så vanligt att utrikesfödda blir misstänkta för brott jämfört med inrikesfödda. Jag har själv inte läst rapporten, men vill uppmärksamma att det är just misstanke om brott just denna slutsats gäller vilket inte säger mycket om den faktiska brottsligheten. Man kan också fråga sig om det finns strukturer i samhället och inom poliskåren som gör att utrikesfödda oftare blir misstänkta för brott. Men det är en annan fråga som jag kan ta upp en annan gång. Idag tänkte jag skriva om hur jag ser på en rapport som visar dömda brottslingars ursprung.

Jag anser inte att det finns genetiska belägg för kriminalitet. Jag anser inte heller att födelselandet styr enskilda individers val eller benägenhet att begå brott. Däremot anser jag att socioekonomisk utsatthet, utanförskap och psykisk ohälsa är några faktorer som kan leda till kriminalitet. Det är inte sällan att invandrade individer – om det är till Sverige eller till ett annat land – lever under sådana pressade levnadsförhållanden. Personer som lämnar familj, vänner, egendom, utbildning och jobb bakom sig och kommer till något främmande har det inte lätt. Barn som inte förstår varför de måste flytta har det inte lätt. Ungdomar som plötsligt befinner sig i en trång lägenhet utan vänner, utan förutsättningar att skaffa nya vänner och utan ens ett språk att kommunicera med har det inte lätt. Och människor som inte har det lätt, som inte mår bra, kan göra fel val. Ungdomar som inte kan kommunicera med ord, väljer att kommunicera med handlingar som inte alltid är konstruktiva.

Brå kan göra en ny undersökning som visar siffror. Sedan kommer analysstadiet och man kan dra slutsatsen att kriminalitet har ett samband med ursprung och därför begås det fler/färre brott av utlandsfödda. Man kan också se helhetsbilden och dra slutsatsen att flera faktorer samspelar och gör att en individ begår brott. Det finns sällan en enda förklaring till brottslighet. Undersökningens resultat kan alltså användas på ett destruktivt eller ett konstruktivt sätt. Det kan användas för att mata främlingsfientligheten i samhället, eller för att identifiera riskgrupperna och vidta förebyggande åtgärder tidigt. Det är det senare alternativet jag hoppas på. Jag kan se kommuner, myndigheter eller föreningar använda sig av resultatet när de söker anslag för sina brottsförebyggande projekt.

Skolskjutningen i Trollhättan

Det är med brustet hjärta jag skriver detta. Denna dagen är och kommer förbli en mörk dag i svensk historia. Brott mot barn är alltid svåra att ta in; att dessutom utsätta barnen för brott i den miljö där de ska vara trygga är extra avskyvärt. En attack mot en skola är en attack mot hela samhället. Det är inte endast de individer som har blivit skadade eller dödade som är offer för detta brott. Det här dådet har fler offer än det går att fastställa i siffror. Alla som bevittnade händelsen, klasskamrater, andra barn på skolan, lärare och annan personal, föräldrar, syskon, vänner, sambos osv. De är offer. Mina tankar går till de föräldrar som sa ”vi ses” på morgonen, men som aldrig kommer få se sina barn igen. Mina tankar går även till gärningsmannens familj. Han har utsatt även dem för en eländig upplevelse.

Det som polisen vet hittills är att gärningsmannen är en 21-årig kille. Han har inte varit lärare på skolan, och inte elev heller. Han var svartklädd, maskerad, hade stick- och skjutvapen. Han har lyckats skada fyra personer, varav två har avlidit. När polisen anlände till skolan avlossade de två skott och träffade gärningsmannen i levern. Han är avliden.

Motivbilden är fortfarande oklar men spekulationer kring rasistiska avsikter bakom attacken börjar gro. Dessa antagande grundar sig på de högerextrema åsikterna han har visat på nätet. Enligt Aftonbladet gillar han sidor som hyllar Hitler och Nazistyskland. Han har även varit för att stoppa invandringen till Sverige. Kopplingen mellan hans åsikter och det höga antalet utlandsfödda på Kronogårdsskolan går inte att bortse ifrån. Jag anser dock att det är fortfarande för tidigt för att fastställa motivbilden.

När vi såg honom först trodde vi det var ett skämt. Han hade mask och svarta kläder och ett långt svärd. Det var elever som ville ta kort med honom och känna på svärdet.

Berättar en elev för SVT

Jag kollade bakåt och såg att han följde efter oss. Jag var  fruktansvärt rädd

Berättar en elev för Aftonbladet

Kriminologi med Österportgymnasiet

För en tid sedan blev jag kontaktad av en person från nätverket Transfer. Man kan kort säga att Transfer är en föreläsningsförmedling med syftet att fömedla kunskap, inspirera till lärande samt skapa kontakter mellan näringslivet och ungdomar i gymnasieskolan. Jag tyckte att konceptet i sig är inspirerande och utan tvekan gick jag med nätverket som föreläsare. Ca två veckor senare var jag på min första föreläsning som tog mig tillbaka till en stad som ligger mig nära till hjärtat; Ystad. Då fick jag träffa eleverna som läser en kriminologikurs som valfri kurs på årskurs 3. Jag skulle föreläsa utifrån frågeställningen ”Vem blir kriminell?”.

Till min hjälp hade jag statistik från Brå, samt två teorier. Den första är spänningsteorin som försöker förklara varför en individ blir kriminell. Andra teorin fokuserar på det motsatta och försöker kasta ljus på hur prosociala individer utvecklas i samhället. Den senare är teorin om sociala band. Dessa teorier är två av många, men jag valde ut just de två eftersom det är nästan tabu att läsa kriminologi utan att bekanta sig med dessa.

Jag använde mig även av elevernas input för att besvara frågan. I likhet med min föreläsning i Norrköping ville jag integrera elevernas egna tankar i föreläsningen, och därför hade jag förberett många frågor. De viktigaste slutsatserna fick eleverna dra själva, vilket de gjorde bra. Jag uppskattade också deras kritiska tänkande och nyfikenhet.

Några slutsatser från dagen var att män begår brott i större utsträckning än kvinnor. Det finns ett antal teorier om vad dessa könsskillnader beror på. En annan slutledning var att socioekonomiska problem har en stor betydelse för utvecklingen av en kriminell livsstil. Och slutligen att tidigt normbrytande beteende kan leda till kriminalitet i vuxen ålder. (Detta är självklart väldigt kortfattat, och jag tänker problematisera varje punkt mer utförligt i framtida inlägg)

Jag lämnade föreläsningen med en gåva från mig till ungdomarna i form av några reflektioner som skulle (förhoppningsvis) aktivera tankeverksamheten kring och intresset för kriminologin ytterligare:

– Varför begår rika brott?

– Hur kommer det sig att maskrosbarnen klarar sig i livet?

– Vad är kriminologins betydelse för preventivt arbete?

Förälderns rätt går före barnets – En debattartikel

Då har jag skrivit för Kriminalvårdens tidning Omkrim igen. Den här gången är jag publicerad med en debattartikel som följer samma tema som i min c-uppsats i kriminologi. Temat är medföljande barn till föräldrar intagna inom Kriminalvården. Artikeln handlar om barnets bästa och hur den beaktas av Kriminalvården och Socialtjänsten. Det perspektivet utgör en av andra perspektiv som uppsatsen handlar om. Allting får dock inte plats i en debattartikel.

Till skillnad från förra artikeln är denna publicerad på Kriminalvårdens startsida där debatten kan forstätta. Alla läsare kan delta genom att kommentera artikeln.

Det går bra att att klicka på följande länk för att komma direkt till debattsidan: Förälderns rätt går före barnets

C-uppsatsen finns också tillgänglig för läsning om det finns intresse för att se helhetsbilden: Medföljande barn till intagna inom Kriminalvården

Föredrag om Peter Mangs

En av de många fördelarna med att vara polisvolontär är alla utbildningar och föreläsningar som vi erbjuds möjligheten att delta i. Insikten man då får  för polisarbetet och därmed förståelsen för dess komplexitet är värdefull. En av alla intressanta föredrag är det senaste jag lyssnat på och som handlade om Peter Mangs. Då fick vi besök av en utredare från Cold Case-gruppen och den ansvariga utredaren för hela Mangs-utredningen.

De båda gick igenom hur polisen gick tillväga för att kartlägga alla mord som skedde i Malmö vid den tiden, och hur vissa mord kopplades till samma gärningsman. Det mest spännande var att följa med utvecklingen från att inte ens ha ett samband mellan morden, till att allting så småningom började peka mot Mangs. Det mest chockerande, för min del, var hur träffsäker gärningsmannaprofilgruppens profil var. Det var väldigt intressant att få inblick i deras profil. En annan sak som man inte så ofta tänker på är hur stor mängd material polisen hade samlat, gått igenom och analyserat.

Efter föreläsningen hade jag fått svar på många frågor, men som kriminolog hade jag en fråga som varken polisen eller domstolen som dömde Mangs kan svara på: Vad är det som har fått Mangs att utveckla sitt hat och sina tankar till handlingar?

Jag undrar om det var oundvikligt att utvecklas till en mördare, med andra ord att han hade ”det” i sig. Eller om det var något i hans omgivning som brast och utlöste hatet. Kan det ha varit samhället i stort som svek honom och skapade en motreaktion? Jag undrar även om Mangs är unik eller om alla är kapabla till mord under rätt förutsättningar. Vad är det dessutom som gör att vissa slutar efter ett mord, medan andra utvecklas till seriemördare?

Förebygg mot självmord

Omkrim - Kriminalvårdens personaltidning

Omkrim – Kriminalvårdens personaltidning

Jag har skrivit om självmord för Kriminalvårdens personaltidning Omkrim. Artikeln handlade om suicidrisken bland Kriminalvårdens klienter.

För att läsa artikeln, och resten av tidningen går det bra att trycka på länken nedan eller söka på Kriminalvårdens hemsida www.kriminalvarden.se

https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/personaltidningen-omkrim/omkrim1-3pdf

Äventyr i Norrköping

942634_10206417891595943_3201544920619223309_n

Fredagen den 17:e april var jag i Norrköping för att prata om kriminologi för sistaårselever på Hagagymnasiet. Det hela började när jag för några månader sedan blev kontaktad av en lärare och fått erbjudandet att gästa skolan. Läraren jag haft kontakt med är kursansvarig för en nystartad kriminologikurs i skolan. Redan där blev jag imponerad. Att starta en sådan kurs för gymnasieungdomar gjorde mig glad och jag tackade ja för erbjudandet. Jag fick ca tre timmar till mitt förfogande. Första timmen höll jag i en föreläsning om kriminologi i allmänhet och kriminologprogrammet i Lund i synnerhet. Därefter blev det introduktion till dagens workshop med en faktabaserad genomgång om medföljande barn till intagna föräldrar inom Kriminalvården. Sedan var det dags för gruppdiskussionerna.

Övningen gick ut på att eleverna i grupp skulle diskutera lagstiftningen avseende den frågan. Grupperna skulle sedan möta varandra i en debatt för och emot dagens rättsreglering där de argumenterar utifrån olika perspektiv. Grupp 1 och 2 hade barnperspektivet i fokus, grupp 3 och 4 argumenterade utifrån föräldraperspektivet och sista två grupperna, 5 och 6, hade samhällsperspektivet i centrum.

Efter fredagen med eleverna blev jag än mer imponerad. Ungdomarna hade så många intressanta resonemang. De var nyfikna och utifrån det lilla jag fick pratat med dem har jag förstått att de är engagerade i sig själva. Det gör mig också glad. Dessutom var det en ny upplevelse för mig att hålla en föreläsning (vanligtvis befinner jag mig i den motsatta rollen) och övning. Det gör jag gärna om.

Tre blivande kriminologer berättar

Emma, Linnea och Veronica läser andra terminen på Kriminologiprogrammet i Sundsvall, Mittuniversitetet, och har följande att säga om utbildningen:

Denna utbildning fokuserar på att utreda och analysera. Vi har praktik under termin 5 (10 veckor). Praktikplatser kommer att förläggas inom olika verksamheter som tillämpar kriminologi i olika former. De som har hand om kriminologiprogrammet på mittuniversitet varierar en del kurser utifrån vad som är relevant, alltså det våra professorer/ doktorander forskar på/ kan mest om. Det är en utbildning som håller oss uppdaterade till relevanta ämnen vilket vi anser vara väldigt positivt med detta program.

Den teoretiska undervisningen omfattar kurser inom kriminologi, psykologi, sociologi, statsvetenskap och rättsvetenskap. Den praktiska undervisningen utgör sammanlagt 15 hp vilka är förlagda inom området kriminologi.

Våra lärare har erfarenhet från arbetsmarknaden, vilket vi anser är bra. En del lärare inom kriminologiprogrammet är från universitet utomlands, exempelvis Vancouver, Melbourne och Spanien.

Vi brukar ha gästföreläsare dock inte personer som presenterar oss för arbetsmarknaden. Detta vill vi förändra. Vi har stort inflytandet på programmets upplägg genom programrådet och ämneskollegium. Just nu har vi ordnat så att vi får en dag då flera personer kommer från olika verksamheter så att vi kan få bli presenterade för vad vi kan arbeta med. Dock har vi endast läst termin 1 och början på termin 2 vilket är grunder i kriminologin så vi tror att vi kommer få gå in djupare under år två och få träffa fler personer från arbetslivet.

Vi är nöjda med utbildningen som helhet, vi har väldigt mycket eget ansvar då vi endast har några föreläsningar i veckan. Vi tycker att det är en bra balans mellan föreläsningar och självstudier, då det är skönt med inte allt för många föreläsningar i veckan så man kan fokusera på sina studier.


 

Programmets upplägg ser ut som följanden:

Termin 1
Kriminologi GR (A), 30 hp
– Tillämpad kriminologi I, 15 hp
– Tillämpad kriminologi II, 15 hp
Kurserna vi läste i termin 1: Kriminalvården parallellt med kriminologiska teorier, straffrätt, rättspsykiatri, kvantitativa metoder, kvalitativa metoder, psykopati och riskbedömning.

Termin 2
Psykologi GR (A), 22,5 hp
– Introduktion psykologi, 7,5 hp
– Utvecklingspsykologi, 7,5 hp
– Kognition, emotion och inlärning, 7,5 hp
Psykologin inriktar sig mycket på det biologiska.
Kriminologi GR (A), 7,5 hp
– Professionellt förhållningssätt, 7,5 hp

Termin 3
Kriminologi GR (B), 22,5 hp
– Beroendelära och kriminalitet, 7,5 hp
– Viktimologi, 7,5 hp
– Psykopati, 7,5 hp
Statsvetenskap GR (A), Förvaltning och organisation, 7,5 hp

Termin 4
Kriminologi GR (B), 15 hp
– Partnervåld, 7,5 hp
– Uppsatsarbete, 7,5 hp
Juridik GR (A), Juridisk grundkurs, 15 hp

Termin 5
Kriminologi GR (C), 30 hp
– Verksamhetsförlagd utbildning, 15 hp
– Forskningsmetodik II, 15 hp

Termin 6
Kriminologi GR (C), 30 hp
– Examensarbete, 15 hp
– Tillämpad Kriminologi III, 15 hp

 

Finns det laga hot?

I gårdagens avsnitt av Veckans brott fick Leif GW Persson en fråga om skillnaden mellan laga och olaga hot, samt laga och olaga misshandel. Han förklarade inte skillnaden särskilt bra, anser jag, och därför tänkte jag redogöra för skillnaden här.

Laga och olaga hot

Som GW förklarade är allvarlighetsgraden i hotet avgörande samt att hot ska ha ”en viss kvalitet” för att det ska accepteras som olaga hot. Det är inte helt korrekt måste jag säga. Ibland räcker det att säga till någon ”Jag vet var du bor” för att det ska anses vara ett hot. Inget konstigt med uttalandet men den samlade bilden kring situationen när uttalandet yttras är avgörande. Vad har de iblandade för relation till varandra? Vilken ton använde personen som uttryckte orden? Vad har utspelat sig innan orden sades? Hur personen som tar emot ett hot upplever detta spelar också viktig roll.

”Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år.”, lyder det i 4 kap 5§ 1 st Brottsbalken. I kommentarerna till paragrafen står bl.a. att ett hot utgör ett olaga hot även om den hotade inte blir rädd för att denne inte förstår allvaret i situationen. Om hotet däremot inte kommer fram till den hotades kännedom utgör det inget olaga hot. Det är alltså komplicerat och därför ska en juridiskt kunnig domstol avgöra frågan i varje enskilt fall.

Det finns enkla tumregler ändå. Ett hot om en olaglig handling är ett olaga hot. En olaglig handling kan vara att slå en person eller förstöra dennes egendom, att skada någon bekant till personen som hotet riktar sig till osv. Det är alltså en i lagen straffbelagd handling. Man kan hota utan att göra sig skyldig till brott. Exempelvis kan en lärare hota att underkänna en elev i ett visst ämne om eleven inte uppnår kriterierna till ett godkänt betyg. Detta är helt lagligt eftersom det inte är förbjudet enligt lagen att ge underkänt betyg till en elev.

 

Laga och olaga misshandel

I juridiken och lagstiftningen finns inte uttrycket ”olaga misshandel”. Misshandel är misshandel. Däremot kan en person samtycka till misshandel. Vi samtycker t.ex. till misshandel vid kirurgiska ingrepp, inom sport som exempelvis boxning eller inom vissa lekar där misshandeln är av ringa grad som kan vara enstaka slag. Man kan däremot inte samtycka till grov misshandel som kan lämna svåra brännmärken, djupa sår och inte heller samtycka till stympning av kroppsdelar.

Samtycket regleras i 24 kap 7§ Brottsbalken och lyder som följande ” En gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig. Lag (1994:458).”

Myter om brott och otrygghet

Stiftelsen Tryggare Sverige har nyligen kommit ut med en kartläggning om de tretton mest vanliga myterna som allmänheten har om brott och otrygghet.

Genom följande länk kan ni läsa kortfattat om alla tretton myterna: Tretton myter om brott & (o)trygghet

Den myt som jag ofta hör är nr.2. Denna behandlar förebyggande åtgärder och straff och lyder som följande ”Den bästa brottsförebyggande åtgärden är att sätta de som begår brott bakom lås och bom”. Varför detta är en myt förklaras närmre i artikeln.

Tryggare Sverige är en NGO-organisation  (non govern­mental organiza­tion) som verkar för att tillgodose brottsdrabbades rättigheter i samhället. Stiftelsen har också som mål att bidra med nya kunskaper inom trygghetsområdet. Mer om stiftelsen arbete, värdegrund och bidrag för Sveriges trygghet kan ni läsa HÄR.