Investigative Interviewing; A Therapeutic Jurisprudential approach

Att ta bli klar med studierna och ta examen har inte kunnat hålla mig borta ifrån universitetsvärlden. När Kriminologernas Universitetsförening kom ut med innehållet för terminens första gästföreläsning var jag snabb att boka upp den 16:e oktober. Föreläsningen gick under rubriken: Investigative Interviewing; A Therapeutic Jurisprudential approach.

Gästföreläsaren Kent Madsen var på plats och föreläste om förhörsteknik och dess betydelse för den förhördes välbefinnande. Kent Madsen forskar och föreläser om förhörs- och intervjuteknik. Han har tidigare jobbat som utredare hos polisen. Alexandrafallet har varit ett av de stora fallen han har varit involverad i utredningen av. En del av föreläsningen kom att kretsa kring Alexandra-utredningen men det är delen med förhörstekniker som jag tänkte skriva om idag.

Investigative Interviewing; A Therapeutic Jurisprudential approach

 

Med Therapeutic Jurisprudence (terapeutisk juridik/rättsvetenskap) menas att alla juridiska processer som berör människor ska ske med hänsyn till de inblandades välbefinnande. En sådan process är förhör. Det kan röra sig om vittnesförhör, förhör av den misstänkte eller brottsdrabbade m.fl. Tanken att gynna individerna har sitt ursprung i den s.k. mental law som fokuserar på faktorer utöver de juridiska. Sådana faktorer är t.ex. inblandade individer utan rättslig funktion.

Beträffande förhörstekniker redogjorde Madsen för två stilar; den dominanta samt den humanitära.

Dominant förhörsteknik:  präglas som namnet antyder av dominans från förhörsledarens sida. Utmärkande för stilen är också avsaknade av KASAM (Känsla Av Sammanhang).

Humanitär förhörsteknik: den präglas av hög grad av KASAM som skapar förtroende mellan förhörd och förhörsledare.

Madsens erfarenhet är att den senare förhörsstilen genererar fler erkännanden (ej falska). Forskningen har även visat att humanitära förhör hjälper den förhörde att minnas bättre och återge detaljrik information. Anledningen, tror forskarna, beror på att KASAM som skapas under det humanitära förhöret motverkar negativa känslor och upplevelser som t.ex. ångest. Istället för att brottas med att hantera ångesten som kan uppstå under det dominanta förhöret, kan individen fokusera på att minnas under det humanitära förhöret. Det är svårt att ta fram djupare komparativ forskning mellan den dominanta och humanitära metoden av etiska skäl.

Madsen talar om att han har använt sig av den humanitära förhörstekniken som utredare, men han kan inte tala för alla svenska poliser. Hans önskan är att forskningsrönen ska nå alla poliser, i synnerhet utredare, för att tillförsäkra utredningarna bl. a. korrekta vittnesupplysningar.

Intressant fakta

Det är lika tragiskt varje gång en människa placerad i häkte eller anstalt tar livet av sig. Att ångra sin handling, känna sig orättvist behandlad samt ovetskapen om framtiden tär på häktade och intagnas krafter. Adderar vi isoleringen som en häktning eller en fängelsevistelse innebär blir påfrestningen outhärdlig. För många är den enda isolerings-/tvångssituationen de har upplevt tidigare är kanske att sitta 40-45 minuter i ett klassrum och lyssna på en tråkig lektion. Nu sitter de isolerade från omvärlden i flera dagar, månader eller år. Ett självmord kan under sådana omständigheter verka som det enda tillfredsställande alternativet för den lidande individen.

För att minimera riskerna för självmord och upptäcka självmordsbenägna individer i tid utför Kriminalvården en rad åtgärder. Ett exempel är regelbundna suicidscreeningar som utförs på bl.a. nya klienter när de anländer till ett häkte/en anstalt, befintliga klienter efter permissioner samt häktade som har fått besked från domstolen. Andra suicidpreventiva åtgärder är personalutbildningar, tillgång till psykologer/psykiatriker, övervakning och utökad tillsyn.  Det är emellanåt oundvikligt att förutse eller stoppa ett självmord trots alla åtgärder som dagligen tas av Kriminalvården.

Nedan följer statistik över suicid de senaste tio åren.

Statistik över självmord (suicid)

År Fullbordade
självmord
häkte
Fullbordade
självmord
anstalt
2014 1 (t.o.m 2014-08-05) 0
2013 2 2
2012 5 2
2011 4 3
2010 2 1
2009 2
2008 5 1
2007 12 1
2006 5 1
2005 4 3
2004 6 2

Källa: Kriminalvårdens incidentrapporteringssystem ISAP

Länk: https://www.kriminalvarden.se/Statistik/Sjalvmord/Statistik-over-sjalvmord-suicid/ 

 

När jag för ett par månader sedan hade tillsammans med flera kollegor utbildning i akutsjukvård och suicid frågade utbildaren, som är vakthavande befäl inom Kv, vilken grupp vi tror löper störst suicidrisk. Jag tänkte att det måste vara personer med olika slags beroenden eller missbruk. Jag hade fel. Kartläggningen av senaste årens självmord och självmordsförsök har visat att två grupper är särskilt utsatta. Den första gruppen består av personer som har begått våldsbrott mot en familjemedlem. Andra gruppen består av eko-brottslingar. Den gemensamma nämnaren för båda grupperna är förlusten av något viktigt; familjen och den falska ekonomiska fasaden man har byggt upp. Fynden är av betydelse när riskbedömningarna ska göras, men den enskilde kriminalvårdaren borde samtidigt se till helhetsbilden och lyssna till individen i första hand.

Slutligen vill jag nämna att självmordsförsöken inom Kriminalvården är betydligt fler än fullbordade självmord.

En till sida

Jag blev så glad när jag för några veckor sedan fick ett mejl från en Kim Friis där hon visar intresse för min sida och undrar om jag ville skriva ett inlägg till hennes sida kriminologin.se. Självklart ville jag det och nu finns ett inlägg innehållande en presentation av mig synligt på hennes sida.

Kim Friis är en nyexaminerad kriminolog som vill skapa en webbplats där läsare kan få en bild av kriminologin som yrke, samt vilka möjligheter arbetsmarknaden erbjuder kriminologer. Hon ger kriminologer ett ansikte också genom att låta dem presentera sig själva, sin utbildning och sitt arbete. Och tro mig, alla kriminologer har inte Leif GW Perssons ansikte. Gå in och ta en titt vet jag så får ni se med egna ögon.

www.kriminologin.se

Det är officiellt

Nu kan jag med stolthet säga att jag är kriminolog. Den 5:e juni var det dags för examensceremonin som gick utmärkt.

Vad händer nu då?

Jag har heltidsjobb över sommaren på Kriminalvården i Ystad. Det är där jag började jobba i april förra året och där jag har jobbat i perioder sedan dess. Jag hade hoppats på en tillsvidareanställning (eller heltidsarbete året ut) i Ystad men eftersom anstalten i Kirseberg stänger tillfälligt för renovering kommer alla deras anställda att omplaceras runtom i Skåne. De har förtur till alla arbeten inom Kriminalvården och därmed hamnar vi vanliga dödliga utanför. Olyckligt för mig att det händer nu, men tur för dem att med omplaceringar. Jag söker alltså jobb för fullt. Tjänster som jag har sökt hittills har varit inom offentliga sektorn och för den största delen inneburit utredningsarbete. Som backup har jag sökt till masterprogrammet i kriminologi.

Tills jag vet vad som händer med mig efter sommaren tänker jag njuta av mina lediga dagar samt göra mitt bästa i Ystad. Jag är trots allt kriminolog och glad.

Termin 6, sista terminen

Min sista termin har pågått nu i cirka två månader. Två intensiva månader måste jag medge. De 6 första veckorna innebär 6 vetenskapliga essäer som skulle vara runt 7 sidor långa och redovisas på ett seminarium varje tisdag när arbetet är inlämnat. Första veckan var temat valfritt, och därefter hade vi fyra teman för att sedan skriva fritt igen till sista essän som skulle vara dubbelt så omfattande som de andra. Sista arbetet skulle dessutom redovisas inför fler än endast kurskamraterna; föreläsare, andra studenter och övriga intresserade. Tre arbeten skrev jag i grupp och tre skrev jag själv.

Som kriminolog kan man skriva om oändligt många ämnen även om det finns ett tema som begränsar valalternativen. Jag tänkte skriva ner vad jag har producerat den terminen ifall någon skulle behöva inspiration.

Vecka 1, valfritt tema: ”Normbildning och medias bild av rätten”

Vecka 2, postkolonialism:  ”Sveriges sexköpslag – de glömda kvinnorna”

Vecka 3, Max Weber:  ”Thomas Rudin – när rika begår brott”

Vecka 4, social kontroll: ”Polisens volontärer: Den sociala rollen i samhället”

Vecka 5, boken Toward a unified criminology: ”Kriminella gäng och dess komplexitet ur ett kriminologiskt perspektiv”

Vecka 6, valfritt tema: ”Tidigt normbrytande beteende och betydelsen för kriminalitet i vuxen ålder”

Det var innehållet i delkurs 1. Delkurs 2 är det som man har förberett sig för under hela utbildningen; C-uppsatsen, kandidatuppsatsen eller som det också kallas examensarbetet. Kära barn har många barn! Till den stora uppsatsen skriver jag om medföljande barn till föräldrar i fängelse. Arbetet är i full gång och det är många trådar att hålla i samtidigt, men när allting sitter på sin plats kommer jag ha ett utmärkt arbete att avsluta min utbildning med.

När jag har mer tid kommer jag att skriva både om c-uppsatsens innehåll och essäerna mest intressanta resultat och slutsatser.

 

Sevärt!

”Professor David P. Farrington från Cambridge University fick Stockholmspriset i kriminologi 2013 för sin forskning om hur man ska rädda barn från att hamna i kriminalitet. Han undersöker hur olika samhällsfaktorer påverkar barnet och hur samhället kan verka förebyggande. Från The Stockholm Criminology Symposium, inspelat i juni 2013. Arrangör: Brottsförebyggande rådet.”

http://www.ur.se/Produkter/178925-UR-Samtiden-Att-forebygga-brott-Radda-barnen-fran-ett-liv-i-kriminalitet 

 

 

Inte hela sanningen

Källa: http://www.expressen.se/nyheter/25-aring-behandlad-som-fangarna-pa-guantanamo/

ISOLERAD. Här på Hällbyanstalten i Kvicksund utanför Eskilstuna har 25-åringen burit handbojor fästade i ett fängsel runt midjan. Foto: JOAKIM SERRANDER

I januari 2009 började denna och andra bilder cirkulera runt i media och väcka starka reaktioner bland befolkningen. Behandlingen av den intagna jämfördes med behandlingen av fångarna i Guantanamo. Expressen skrev t.ex. följande:

”25-åringen hölls isolerad på sex kvadratmeter i väntan på utvisning. I cellen bar han, likt fångarna i terrorfängelset på Guantánamobasen, handbojor fästa i ett fängsel runt midjan. När han skulle köras till sitt hemlands ambassad trädde fångvaktarna ett örngott över mannens huvud.”

Till en början blev jag chockad över nyheten. Behandlas intagna i svenska fängelser på det här förnedrande sättet? Anklagelserna var så pass allvarliga att de ledde till en utredning ledd av justitieombudsmannen Cecilia Nordenfelt som tog den 28:e januari initiativet till utredningen. Utredningen innehåller sakförhållanden som kriminalvården Hällby har fått redogöra för, bestämmelser i författningen samt JO:s prövning och bedömning.

I fråga om sakförhållanden föreligger inga oklarheter; den intagne har fått ha på sig vuxenblöja, belagts med midjefängsel och fått en örngott över huvudet vid transporten till avvisningsplatsen. 25-åringen hade under sin vistelse agerat våldsamt mot personal, uppträtt sexuellt olämpligt mot kvinnliga vårdare genom att bland annat onanera samt smetat sin egen avföring på sig själv och cellen väggar. Användningen av fängsel motiveras med syftet att begränsa hans möjligheter till våld mot personal. Det ledde också till att personalen inte behövde använda omfattande våld varje gång de skulle komma i kontakt med honom. Blöjan användes eftersom han vägrade gå på toaletten för att uträtta sina behov. Örngottet användes slutligen vid transporten  på grund av den intagnes konstanta spottande på personalen.

Trots att handlandet var motiverat fick kriminalvården kritik från JO.  ”Enligt min mening förtjänar Kriminalvården allvarlig kritik för att det i den aktuella situationen saknades utrustning av annat och bättre slag som hade skyddat personalen utan att begränsa J.M.N:s syn, hörsel och orienteringsförmåga. Däremot anser jag inte att den personal som agerade vid tillfället i fråga bör kritiseras.” Kriminalvården får alltså använda utrustning som är avsedd för att hindra intagen från att t.ex. spotta mot personal, men utrustningen får ej begränsa den intagnes syn, hörsel och orienteringsförmåga vilket örngott gör. Hade de använt en avsedd spotthuva hade de inte fått kritik för denna del. Det är emellertid inte den enskilde kriminalvårdarens ansvar att se till att komplett utrustning finns. Ansvaret ligger på cheferna eller andra utnämnda personer på anstalten/häktet.

När jag läser utredningen får jag förståelse för kriminalvårdens agerande. Dessutom har de handlat i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Den informationen framkommer inte i medias bild av händelsen, vilket inte är unikt i sig. Många gånger skapas åsikter bland allmänheten som bygger endast på en begränsad del av sanningen.

Artikeln i sin helhet hittar ni här:   http://www.expressen.se/nyheter/25-aring-behandlad-som-fangarna-pa-guantanamo/

Jo-utredningen i sin helhet hittar ni här: JO-hällby

En av kriminologins släktingar

Rättspsykologi är en nära släkting till kriminologin. Med enkla ord kan rättspsykologin definieras som ”psykologi i rättsväsendet”. Men vad innebär det då? det innebär att forska fram och omsätta psykologiska kunskaper inom rättsväsendet.

Det finn två inriktningar inom rättspsykologin:

1-     Den första inriktningen handlar om människorna som är av relevans för rättsväsendet. Permanenta aktörer är t.ex. åklagare och poliser, medan tillfälliga aktörer är sådana som kommer på kortvariga besök som t.ex. vittnen. Forskningen inom denna inriktning fokuserar på dessa aktörers effekter på rättssystemet, samt rättssystemets effekter på aktörerna.

2-     Användningen av psykologiska kunskaper i rättsliga sammanhang är fokusområdet för den andra inriktningen. Den kallas även för tillämpad psykologi och syftar till att omsätta kunskapen i praktiska sammanhang som t.ex. inom kriminalvården.

Områden som rättspsykologi behandlar bland annat vittnespsykologi, gärningsmannaprofilering, utredningspsykologi och förhörsmetoder. Studier som kan överlappa varandra är lögnens psykologi och falska erkännanden. Rättspsykologi är alltså ett paraplybegrepp som rymmer flera underområden som är mål för forskning, men som också praktiseras i det dagliga arbetet inom rättsväsendet.

Ungdomstjänst

Ungdomstjänsten är den juridiska påföljden som motsvarar samhällstjänsten men som döms för ungdomar i åldrarna 15-21 år. Samhällstjänsten innebär oavlönat arbete ett visst antal timmar. I likhet med det får ungdomarna som blir dömda till ungdomstjänst arbeta utan betalt i kombination med samtal. Socialtjänsten hanterar dessa ungdomar och ansvarar även för samtalsdelen. Samtalen ska handla om kriminalitet och motivation men också om övriga problem/utmaningar/resurser i ungdomens liv.

För att kunna utföra ungdomstjänsten krävs ett negativt drogtest. Det innebär att alla får lämna urinprov innan de kommer ut till arbetsplatsen. Nykterhet under arbetstid är också ett krav, vilket är normalt av arbetsgivaren att begära av sina medarbetare. Alla som är yrkesverksamma förstår att droger och alkohol hör inte hemma på arbetsplatsen. Är det omöjligt att genomföra ungdomstjänsten eller om ungdomen missköter sig genom upprepad frånvaro eller annat olämpligt uppträdande på arbetsplatsen, får socialtjänsten återkoppla till åklagaren som i sin tur får överväga en ny påföljd.

I Malmö sköts ungdomstjänsten av socialsekreterare på Plattform Malmö. Dessa samarbetar med socialtjänsten på de olika stadområdena. Ett omfattande samarbete kring ungdomar finns mellan flera myndigheter i Malmö. Det mest framträdande är SSP-nätverket där skolan jobbar tillsammans med socialtjänst och polisen för att minska ungas kriminalitet och missbruk. Ett initiativ som jag anser är framgångsrikt och borde bli modell för samarbetet i flera av landets kommuner.

Vad är kriminologi?

Jag får ofta frågor som ”Vad är kriminologi?”, ”Finns det kriminologer?”, ”Vad jobbar man med?”, ”Är det som CSI?” osv.

Den korta definitionen är att kriminologi är läran om kriminalitet. Den långa förklaringen är att kriminologin är den samhällsvetenskapliga disciplinen som studerar:

– Kriminellt beteende och orsakerna bakom det.

– Utvecklingsvägar för kriminalitet.

– Normbrytande beteende och dess betydelse för en kriminell livsstil.

– Lagarnas tillkomst, tillämpning och samhällspåverkan.

– Sociala och rättsliga normer.

– Preventivt arbete och dess för- och nackdelar.

– Samhällets reaktioner på brott.

– Kriminalpolitik, kriminalisering och avkriminalisering av handlingar och fenomen.

– Påföljdssystemets effektivitet. 

– Viktimologi.

Jag kan skriva fler punkter om vad kriminologin innebär, men gemensamt för alla är att de har fokus på samhälleliga fenomen, sociala konstruktioner av brott samt teorier bakom kriminellt beteende och brottsprevention.

Så ja, kriminologer finns. Landets mest kända kriminologer är Leif GW Persson och Jerzy Sarnecki. Varken de två eller andra kriminologer har CSI-liknande arbetsuppgifter. Att säkra fingeravtryck, analysera dna och övrig bevissäkring är kriminaltekniskt arbete. I Sverige ansvarar Statens kriminaltekniska laboratorium-SKL för analyser av det slaget, medan kriminologer är intresserade av att analysera mänskligt beteende och sociala sammanhang.

Var kan kriminologer få jobb? Inom polisen finns många jobb då efterfrågan på civilutredare ökar. Kartläggning av brottslighet inom ett område är ett annat alternativ. Inom kommunal verksamhet kan man jobba med brottsförebyggande projekt, ta fram utbildningsmaterial till myndigheter eller arbeta trygghetsskapande åtgärder. Programverksamheten inom kriminalvården är en annan stor arena för kriminologer. Också att jobba som kriminalvårdare eller andra befattningar inom kriminalvården är möjligt.

En av mina kurskamrater som också praktiserar den terminen har sin praktik på socialdepartementet där hon får jobba med barnkonventionen och statens åtgärder mot bl.a barnpornografi. En annan kursare har fått praktik på en konsultfirma inom säkerhet där de utbildar andra företag i att skydda sin verksamhet, hantera hot och kriser osv. Kursaren fått i uppgift att utveckla strategier mot varumärkesintrång. Stiftelsen Tryggare Sverige har också fått en kriminologkandidat som gör en undersökning av anhörigstöd till våldsdödade.

Jag nämner några av mina kursares praktikplatser och uppgifter för att visa på konkreta arbetsplatser samt konkreta arbetsuppgifter. Det är också bra att känna till att kriminologyrket  kan innebära allt ifrån direkt kontakt med människor, pappersarbete i form av utredningar och kartläggningar, framtagning av material och utbildningar eller samverkan mellan myndigheter och organisationer. Det är det individuella intresset som styr valet av fokusområdet och därmed arbetsplatsen.