Intressant fakta

Det är lika tragiskt varje gång en människa placerad i häkte eller anstalt tar livet av sig. Att ångra sin handling, känna sig orättvist behandlad samt ovetskapen om framtiden tär på häktade och intagnas krafter. Adderar vi isoleringen som en häktning eller en fängelsevistelse innebär blir påfrestningen outhärdlig. För många är den enda isolerings-/tvångssituationen de har upplevt tidigare är kanske att sitta 40-45 minuter i ett klassrum och lyssna på en tråkig lektion. Nu sitter de isolerade från omvärlden i flera dagar, månader eller år. Ett självmord kan under sådana omständigheter verka som det enda tillfredsställande alternativet för den lidande individen.

För att minimera riskerna för självmord och upptäcka självmordsbenägna individer i tid utför Kriminalvården en rad åtgärder. Ett exempel är regelbundna suicidscreeningar som utförs på bl.a. nya klienter när de anländer till ett häkte/en anstalt, befintliga klienter efter permissioner samt häktade som har fått besked från domstolen. Andra suicidpreventiva åtgärder är personalutbildningar, tillgång till psykologer/psykiatriker, övervakning och utökad tillsyn.  Det är emellanåt oundvikligt att förutse eller stoppa ett självmord trots alla åtgärder som dagligen tas av Kriminalvården.

Nedan följer statistik över suicid de senaste tio åren.

Statistik över självmord (suicid)

År Fullbordade
självmord
häkte
Fullbordade
självmord
anstalt
2014 1 (t.o.m 2014-08-05) 0
2013 2 2
2012 5 2
2011 4 3
2010 2 1
2009 2
2008 5 1
2007 12 1
2006 5 1
2005 4 3
2004 6 2

Källa: Kriminalvårdens incidentrapporteringssystem ISAP

Länk: https://www.kriminalvarden.se/Statistik/Sjalvmord/Statistik-over-sjalvmord-suicid/ 

 

När jag för ett par månader sedan hade tillsammans med flera kollegor utbildning i akutsjukvård och suicid frågade utbildaren, som är vakthavande befäl inom Kv, vilken grupp vi tror löper störst suicidrisk. Jag tänkte att det måste vara personer med olika slags beroenden eller missbruk. Jag hade fel. Kartläggningen av senaste årens självmord och självmordsförsök har visat att två grupper är särskilt utsatta. Den första gruppen består av personer som har begått våldsbrott mot en familjemedlem. Andra gruppen består av eko-brottslingar. Den gemensamma nämnaren för båda grupperna är förlusten av något viktigt; familjen och den falska ekonomiska fasaden man har byggt upp. Fynden är av betydelse när riskbedömningarna ska göras, men den enskilde kriminalvårdaren borde samtidigt se till helhetsbilden och lyssna till individen i första hand.

Slutligen vill jag nämna att självmordsförsöken inom Kriminalvården är betydligt fler än fullbordade självmord.

Det är officiellt

Nu kan jag med stolthet säga att jag är kriminolog. Den 5:e juni var det dags för examensceremonin som gick utmärkt.

Vad händer nu då?

Jag har heltidsjobb över sommaren på Kriminalvården i Ystad. Det är där jag började jobba i april förra året och där jag har jobbat i perioder sedan dess. Jag hade hoppats på en tillsvidareanställning (eller heltidsarbete året ut) i Ystad men eftersom anstalten i Kirseberg stänger tillfälligt för renovering kommer alla deras anställda att omplaceras runtom i Skåne. De har förtur till alla arbeten inom Kriminalvården och därmed hamnar vi vanliga dödliga utanför. Olyckligt för mig att det händer nu, men tur för dem att med omplaceringar. Jag söker alltså jobb för fullt. Tjänster som jag har sökt hittills har varit inom offentliga sektorn och för den största delen inneburit utredningsarbete. Som backup har jag sökt till masterprogrammet i kriminologi.

Tills jag vet vad som händer med mig efter sommaren tänker jag njuta av mina lediga dagar samt göra mitt bästa i Ystad. Jag är trots allt kriminolog och glad.

Inte hela sanningen

Källa: http://www.expressen.se/nyheter/25-aring-behandlad-som-fangarna-pa-guantanamo/

ISOLERAD. Här på Hällbyanstalten i Kvicksund utanför Eskilstuna har 25-åringen burit handbojor fästade i ett fängsel runt midjan. Foto: JOAKIM SERRANDER

I januari 2009 började denna och andra bilder cirkulera runt i media och väcka starka reaktioner bland befolkningen. Behandlingen av den intagna jämfördes med behandlingen av fångarna i Guantanamo. Expressen skrev t.ex. följande:

”25-åringen hölls isolerad på sex kvadratmeter i väntan på utvisning. I cellen bar han, likt fångarna i terrorfängelset på Guantánamobasen, handbojor fästa i ett fängsel runt midjan. När han skulle köras till sitt hemlands ambassad trädde fångvaktarna ett örngott över mannens huvud.”

Till en början blev jag chockad över nyheten. Behandlas intagna i svenska fängelser på det här förnedrande sättet? Anklagelserna var så pass allvarliga att de ledde till en utredning ledd av justitieombudsmannen Cecilia Nordenfelt som tog den 28:e januari initiativet till utredningen. Utredningen innehåller sakförhållanden som kriminalvården Hällby har fått redogöra för, bestämmelser i författningen samt JO:s prövning och bedömning.

I fråga om sakförhållanden föreligger inga oklarheter; den intagne har fått ha på sig vuxenblöja, belagts med midjefängsel och fått en örngott över huvudet vid transporten till avvisningsplatsen. 25-åringen hade under sin vistelse agerat våldsamt mot personal, uppträtt sexuellt olämpligt mot kvinnliga vårdare genom att bland annat onanera samt smetat sin egen avföring på sig själv och cellen väggar. Användningen av fängsel motiveras med syftet att begränsa hans möjligheter till våld mot personal. Det ledde också till att personalen inte behövde använda omfattande våld varje gång de skulle komma i kontakt med honom. Blöjan användes eftersom han vägrade gå på toaletten för att uträtta sina behov. Örngottet användes slutligen vid transporten  på grund av den intagnes konstanta spottande på personalen.

Trots att handlandet var motiverat fick kriminalvården kritik från JO.  ”Enligt min mening förtjänar Kriminalvården allvarlig kritik för att det i den aktuella situationen saknades utrustning av annat och bättre slag som hade skyddat personalen utan att begränsa J.M.N:s syn, hörsel och orienteringsförmåga. Däremot anser jag inte att den personal som agerade vid tillfället i fråga bör kritiseras.” Kriminalvården får alltså använda utrustning som är avsedd för att hindra intagen från att t.ex. spotta mot personal, men utrustningen får ej begränsa den intagnes syn, hörsel och orienteringsförmåga vilket örngott gör. Hade de använt en avsedd spotthuva hade de inte fått kritik för denna del. Det är emellertid inte den enskilde kriminalvårdarens ansvar att se till att komplett utrustning finns. Ansvaret ligger på cheferna eller andra utnämnda personer på anstalten/häktet.

När jag läser utredningen får jag förståelse för kriminalvårdens agerande. Dessutom har de handlat i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Den informationen framkommer inte i medias bild av händelsen, vilket inte är unikt i sig. Många gånger skapas åsikter bland allmänheten som bygger endast på en begränsad del av sanningen.

Artikeln i sin helhet hittar ni här:   http://www.expressen.se/nyheter/25-aring-behandlad-som-fangarna-pa-guantanamo/

Jo-utredningen i sin helhet hittar ni här: JO-hällby

Vad är kriminologi?

Jag får ofta frågor som ”Vad är kriminologi?”, ”Finns det kriminologer?”, ”Vad jobbar man med?”, ”Är det som CSI?” osv.

Den korta definitionen är att kriminologi är läran om kriminalitet. Den långa förklaringen är att kriminologin är den samhällsvetenskapliga disciplinen som studerar:

– Kriminellt beteende och orsakerna bakom det.

– Utvecklingsvägar för kriminalitet.

– Normbrytande beteende och dess betydelse för en kriminell livsstil.

– Lagarnas tillkomst, tillämpning och samhällspåverkan.

– Sociala och rättsliga normer.

– Preventivt arbete och dess för- och nackdelar.

– Samhällets reaktioner på brott.

– Kriminalpolitik, kriminalisering och avkriminalisering av handlingar och fenomen.

– Påföljdssystemets effektivitet. 

– Viktimologi.

Jag kan skriva fler punkter om vad kriminologin innebär, men gemensamt för alla är att de har fokus på samhälleliga fenomen, sociala konstruktioner av brott samt teorier bakom kriminellt beteende och brottsprevention.

Så ja, kriminologer finns. Landets mest kända kriminologer är Leif GW Persson och Jerzy Sarnecki. Varken de två eller andra kriminologer har CSI-liknande arbetsuppgifter. Att säkra fingeravtryck, analysera dna och övrig bevissäkring är kriminaltekniskt arbete. I Sverige ansvarar Statens kriminaltekniska laboratorium-SKL för analyser av det slaget, medan kriminologer är intresserade av att analysera mänskligt beteende och sociala sammanhang.

Var kan kriminologer få jobb? Inom polisen finns många jobb då efterfrågan på civilutredare ökar. Kartläggning av brottslighet inom ett område är ett annat alternativ. Inom kommunal verksamhet kan man jobba med brottsförebyggande projekt, ta fram utbildningsmaterial till myndigheter eller arbeta trygghetsskapande åtgärder. Programverksamheten inom kriminalvården är en annan stor arena för kriminologer. Också att jobba som kriminalvårdare eller andra befattningar inom kriminalvården är möjligt.

En av mina kurskamrater som också praktiserar den terminen har sin praktik på socialdepartementet där hon får jobba med barnkonventionen och statens åtgärder mot bl.a barnpornografi. En annan kursare har fått praktik på en konsultfirma inom säkerhet där de utbildar andra företag i att skydda sin verksamhet, hantera hot och kriser osv. Kursaren fått i uppgift att utveckla strategier mot varumärkesintrång. Stiftelsen Tryggare Sverige har också fått en kriminologkandidat som gör en undersökning av anhörigstöd till våldsdödade.

Jag nämner några av mina kursares praktikplatser och uppgifter för att visa på konkreta arbetsplatser samt konkreta arbetsuppgifter. Det är också bra att känna till att kriminologyrket  kan innebära allt ifrån direkt kontakt med människor, pappersarbete i form av utredningar och kartläggningar, framtagning av material och utbildningar eller samverkan mellan myndigheter och organisationer. Det är det individuella intresset som styr valet av fokusområdet och därmed arbetsplatsen.

 

Min nya arbetsgivare

Efter sju veckor som kriminalvårdare på anstalten och häktet Ystad är det dags att skriva om kriminalvården som arbetsgivare och myndighet. Det finns oändligt mycket information att skriva om KV men jag tar det jag anser är mest intressant. Den som vill läsa mer kan gå in på hemsidan http://www.kriminalvarden.se/

Bildkälla: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kriminalv%C3%A5rden_vapen.svg

Kriminalvårdens heraldiska vapen, som ni ser ovan består av en silvernyckel som låser in det gamla livet, och en guldnyckel som låser upp för ett nytt liv. De tre taggarna på nycklarna symboliserar kv:s tre huvudgrenar; häkte, anstalt och frivård. Skölden och kronan representerar Sverige och det svenska rättsväsendet.
Det kan sägas en del om KV:s devis ”Bättre ut” som står för vår vision men det viktigaste budskapet är att vi ska åstadkomma en positiv skillnad för våra klienter. Vi ska jobba klientnära, professionellt, rättssäkert och pålitligt.
KV:s arbete styrs av en mängd lagar, förordningar och föreskrifter. De mest centrala för det dagliga arbetet är:

 

Fängelselagen
Häkteslagen
Förvaltningslagen
Offentlighets- och sekretesslagen
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS)
Förordningen om verkställighet av frivårdspåföljder

 

Dessa finns att läsa i lagböcker eller på olika lagrum på nätet. En bra sida är https://lagen.nu/ . Riksdagens hemsida går också bra att använda, men där krävs det att man kan SFS-numret till den eftersökta lagen.
Som sagt finns det mycket mer på hemsidan att läsa. Jag kommer kontinuerligt att uppdatera med intressanta nyheter från kriminalvården.